Semester...

...om en vecka.

Sol, värme.

Lugn och ro (kanske).

Familjen har fått utökning med mer familj.

Mamma åker med. Storkusin Lovisa åker med.

Gissa om vi är glada.

En vecka tillsammans.

Vi kommer att lata oss och ha det rikgit nice.

Gympaskorna ska med. PW före frukost - jag, Micke och Lovisa (bra att mormor är med:)).

Cypern.

Fitidsresor.

Callisto.

Någon som varit där?

U

Söndagen...

...konfirmation för storkusin Lovisa.

Kyrkan i Allerum var alldeles full av förväntansfulla och stolta föräldrar och släktingar. Stor dag!

Spännande för stora och små gossar.

Lovisa med hedersuppdraget att dela ut nattvarden med prästen.

Regnet hindrade inte Lovisa och liten Ebbe att ta ett iskallt dopp i poolen. Vi andra fegar lite, väntar på att sommarvärmen från igår kommer igen:)

Efterätten föll på min lott.

Tack familjen Jendland för en jättefin dag. Magnus tack för din underbara mat. Lovisa du var super och snygg som bara den...

Family Gath!

U



Det känns så skönt...

...när helgen passerat och den varit sådär bra som man önskat sig.

Bra är den när det sker förändring härhemma och när vi haft tid tillsammans i familjen.

Tid att göra saker tillsammans, även om vi ibland har liiite olika intressen.

Denna helgen har varit sån.

Först Zoo i Köpenhamn.

Sen jobb.

Men sen helg och frissan, långa PW och trevligt kompishäng.

Söndagen städdag i samfälligheten. Alla är ute och fixar fint i våra omgivningar. Alla glada!

Sen trädgård hos oss.

Äntligen har jag mitt Medelhavsrum, utomhus.

Ja nu är fina stolarna på plats, äntligen en riktigt härligt skön stol för alla tider i sommar.

Zinkbord, ljusslinga, matta, korgar med snygga kuddar och allra härligast - fikon, citron och oliv i en salig blandning, Nu återstår bara finliret.

U



Älskling vad du pimpar...

...säger mannen när han kommer hem från sin utbildning i huvudstan och  med sina fem VM-matcher i bagaget.

Jodå, här pimpas det allt, ute och inne. Mest ute, eller förresten både och är nog mer med sanningen överensstämmande.

Trädgården ska bli nice, riktigt nice. Jaja, så tänker jag varje år men i år är jag nog lite mer det där lilla extra på spåret. Helst skulle jag vilja börja om från början, anlägga nytt. Men den satsningen gör vi inte här nu. Nu "pimpar" vi det lilla vi har.

Och vi njuter!

U



Det verkar som om vi har en tradition...

...i familjen!

För fem år sen, vid påsk, somnade min pappa in i en sjukhussäng.

En oändlig saknad, han fattas oss.

Mamma bjuder oss till kalas, till pappas födelsedag, den första maj. Vi firar pappa som skulle fyllt år.

Nja, lite knäppt men väldigt fint. Vi till och med sjunger för honom vid graven. Så också i år.

Family vid graven och fika på stranden i våra tassemarker på vårt älskade Ålabodarna.

Denna soliga första maj.

Några vackra stenar.

En Ebbe men lite hockeythings, plocken och handsken är inte små...

Och förresten, förra året vid samma tid berättade jag om vitsipporna på mitt kontor.

Om finaste kollegan som varje år sen pappa dog plockar vitsippor till mig på väg till skolan och smyger in på mitt rum när jag inte är där. Just för att vitsipporna var som vackrast när pappa somnade in och för att jag älskar vitsippor.

Vilken obeskrivlig vänlighet, vilken obeskrivlig omtänksamhet.

I år var de där igen, en kylig aprilmorgon. Vackraste vitaste sipporna, som minner om en far.

Tack fina!

U