Jag och olivträden...

ett nytt...

nytt...

ett som tröttnat...

ett i sin andra andning...

Min kärlek till olivträd är stoor, hos oss finns de nästan överallt! Vi kommer ganska bra överens, genom åren har vi lärt känna varann!!! Vissa olivträd gillar läget att bo inne året om, andra tröttnar när vintern blivit lång, några kommer in i en andra andning... När våren kommer flyttar de som tröttnat på att vara inne, ut! Det blir väldigt tomt härinne... jag fyller tomheten med ett nytt... och så rullar det på! När hösten kommer och de som är ute har fått sin köldknäpp och behöver komma in, är platsen inne begränsad, hmmm svårt! Mamma brukar med glädje ta emot... Så lever de vidare i familjen:)

U